Oh Shino!

Stockholm i helgen. Den innefattade bland annat;

- Spontanfest och bad med nya och gamla vänner.
- Långt tålamod på shoppingrunda med vän som letade klänning. (Jag var glad nästan hela tiden)
- Partybehå och förfest.
- Mera fest under broar, låna toalett på korvkiosk, dansa lite mera.
- Springa på högstadiekompis och innerligt tycka om det.
- Bakisskeda med världens absoluta finaste människor.
- Sitta i kök, vardagsfilosofera och smida storslagna planer.

Love it.

I min personlighet finns ett starkt drag av otålighet. Emellanåt har jag dessutom en ängels tålamod men det var inte motsägelserna i min personlighet detta inlägg skulle handla om.

Eftersom jag var tjänstledig i våras har jag inte haft någon inkomst fram tills imorgon. Därför är jag spänd över att få min lönespecifikation idag. Min arbetsgivare har inte samma bank som jag och kontot lyser tomt istället för att hinta om en framtida insättning. Tack då, för att företag kör old school lönespecifikation på posten. Om bara posten ville komma någon gång. Jag står i fönstret och spanar, längtar och trånar.

Beskedet i det kuvertet avgör hur roligt jag kan ha i stockholm under helgen.
Beskedet i det kuvertet avgör om jag måste teminera mitt nikotionbehov.
Beskedet i det kuvertet avgör hur många dagar jag måste leva som eremit. (På grund av nikotinabstinens och allmän tjurighet till följd av det.)

Men pengar är inte viktigt för mig. Det finns större värden.
Pengar är inte viktigt.
Inte alls.

Min älskade tant tillika moster är i stan för att spela boule i Svenska Mästerskapen. Givetvis kastade jag mig på Astrid (min cykel för nytillkomna läsare) och trampade till andra sidan stan för att heja på henne. Jag visste nog inte riktigt vad jag hade väntat mig men synen som slog mig när jag kom fram var bedövande.
Så många pensionärer på en grusplan har jag aldrig sett. Hade det inte varit för ett fascinerande välfungerande sekretariat med ytterst trevlig personal hade jag aldrig hittat min moster. Men det gjorde jag och hon blev glad att se mig.
Hennes och Lasses matcher gick sådär, för att inte säga dåligt. Förlust men siffrorna visade att det inte var total förudmjukelse. Ändå satt hon och tjurade medan vi drack kaffe. Jag var på mitt bästa trevlig-och-skojfrisk-och-charmerande-humör och, enligt mitt tycke, gjorde jag succé hos tantens boulevänner. Bland annat förklarade jag hur man tog sig till Systembolaget, vilket var mycket uppskattat.

Imorgon ska jag heja på henne igen, när hon spelar singeln. Och då kommer jag förhoppningsvis ha ett långt och insiktsfullt inlägg om boulespelare att knappra ner.

Jag jobbar 20 av helgens 48 timmar. Mellan varven varvar jag ner med folköl och dålig film.
Sedan tittar jag i almanackan och den är klottrad fram tills om fem veckor. Därefter är det blankt. Vit bakgrund och svarta linjer där jag ska fylla i vad jag ska göra med mina dagar.

Har du ett jobb till övers?
Mina kompetensområden är framför allt kultur, projektledning och textproduktion.
Jag är också bra på att sälja lök men det är inget jag egentligen vill satsa på.
Kan tänka mig i stort sett vad som helst, jag är flexibel även gällande arbetsort.
Dock helst storstadsområden eller finaste Småland.

Svar till; "Man kanske bör styra upp framtiden."

Sitter på en linneklädd finsoffa i en av de stora villorna utanför Göteborg tillsammans med Laila och lyssnar till tonårspojkssång till Kent. Huset är fullt av trägolv, fria ytor och dammsugare som dammsuger själva. När man är här behöver man inte gå till videobutiken för att hyra en film, man trycker lite på fjärrkontrollen bara. Inte heller sover man på charmerande madrass i ett datarum utan man sover i gästrummet, med blommiga lakan och stort tidningsutbud.
Om kvällarna blir man bjuden på kvarterskrogen, dricker rödvin och får ett paket av vilken glass man vill till filmen. (Jag tog Cookie Dough) Sedan pratar man om viktiga saker och andra saker som inte är särskilt viktiga alls, fast underhållande.
Sedan tar man sovmorgon, stiger upp till frukost med morgontidning och färskpressad apelsinjuice.
Jag upplever det surrealistiskt och lyxigt. Som på hotell fast hemma. Däremot tror jag att det är basalt att jag inte vänjer mig. Denna livsstil ligger inte inom min ekonomiska sfär. Men det är galet trevligt att hälsa på!

En annan sak som var galet trevlig var att sova på charmerande madrass i ett grönt datarum i Göteborg. Mest trevligt vara alla fina vänner, gamla som nya. Allra, allra trevligast var såklart lilla Anna. Det är hon alltid. Imorgon ska vi gå på stan och göra av med pengar jag inte har. It's gonna be sweet.