Ljuva tunnelbana.

Smet iväg lite tidigare från praktiken idag. Å andra sidan kom jag in mer än en timme tidigare idag.
Hur som klämde jag in mig på tunnelbanan, hade lite tur och fick en sittplats. I vanlig ordning stirrade jag en smula tomt ner i golvet under resan. Efter över hälften känner jag en blick i nacken varpå jag vänder mig om och tittar upp. Där står en äldre dam och flinar. Givetvis reser jag mig upp på en gång.

- Tack, hemskt gärna, säger hon och slår sig ner.

Med ett litet leende på läpparna ställer jag mig en bit bort och börjar fundera. Sade hon det med ironi i rösten eller menade hon det hjärtligt? Jag är fortfarande osäker.



Nittonde resultatet av bildgoogling på tack, hemskt gärna. Jag vill ha de med ansiktena på.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0