En kort resumé följt av en förklaring till varför jag mår bra av att få min bästa vän att gråta...
Nu ska vi se.
Jobba. Tvivla på att jag kan jobbet. Inse att det kan jag ju. Jobba. Gå och köpa gymkort. Gymma. Jogga. Ha fina, fina vänner i bäddsoffan. Söndagsmiddag med många, många finaste. Och en liten hund. Läsa pjäser.
Titta på kurser att kanske läsa till hösten. Inte kunna bestämma sig. Komma på lite i sista laget att jag vill läsa något. Vet inte om jag orkar hitta något roligt. Men jo, måste orka. Ha träningsvärk i bröstmuskulaturen. Skaffa ny träningsvärk imorgon.
Så, till saken.
En av mina allra bästa vänner ska gifta sig med sin sambo i januari. De har bett mig att skriva bröllopet. Alltså inte själva bröllopet, det är mest jag som säger att det är bröllopet jag skriver. Snarare är det någon form av text som ska läsas upp innan de säger japp till varandra. Jag har jobbat på texten ett tag, skrivit utkast och lagt på hög. Inte tyckt att det blev tillräckligt bra för att ens skriva in det på datorn. Men så idag, till tonerna av en playlist jag fått av bästa vännen, fick jag ihop det. Var initialt mycket nöjd. Det brukar aldrig hända. Därför skriver jag ett finkänsligt sms till bästa vännen (Yep, I think I nailed it!) och hon ville läsa. Hon svarade;
Vi har läst och jag gråter. Än så länge, mycket nöjda. Du är världens bästa.
I'm awe... wait for it... some!
Jobba. Tvivla på att jag kan jobbet. Inse att det kan jag ju. Jobba. Gå och köpa gymkort. Gymma. Jogga. Ha fina, fina vänner i bäddsoffan. Söndagsmiddag med många, många finaste. Och en liten hund. Läsa pjäser.
Titta på kurser att kanske läsa till hösten. Inte kunna bestämma sig. Komma på lite i sista laget att jag vill läsa något. Vet inte om jag orkar hitta något roligt. Men jo, måste orka. Ha träningsvärk i bröstmuskulaturen. Skaffa ny träningsvärk imorgon.
Så, till saken.
En av mina allra bästa vänner ska gifta sig med sin sambo i januari. De har bett mig att skriva bröllopet. Alltså inte själva bröllopet, det är mest jag som säger att det är bröllopet jag skriver. Snarare är det någon form av text som ska läsas upp innan de säger japp till varandra. Jag har jobbat på texten ett tag, skrivit utkast och lagt på hög. Inte tyckt att det blev tillräckligt bra för att ens skriva in det på datorn. Men så idag, till tonerna av en playlist jag fått av bästa vännen, fick jag ihop det. Var initialt mycket nöjd. Det brukar aldrig hända. Därför skriver jag ett finkänsligt sms till bästa vännen (Yep, I think I nailed it!) och hon ville läsa. Hon svarade;
Vi har läst och jag gråter. Än så länge, mycket nöjda. Du är världens bästa.
I'm awe... wait for it... some!
Kommentarer
Trackback
